Grund eller tillämpad forskning ?

Den forskningspolitiska debatten i Sverige handlar för det mesta om avvägningen mellan ”grundforskning” och ”tillämpad forskning”, och grundforskningen motiveras med att den ”lägger grunden” till alla viktiga industriella framsteg. Till exempel skriver forskningsminister Lars Leijonborg, i polemik mot Computer Sweden:

Det är grundforskning som ger oss de stora tekniksprången.
Att sätta den på svältkost är att kraftfullt såga av den gren vi sitter på.
Utan grundforskning hade vi inte haft några datorer och utan
datorer hade vi inte haft Computer Sweden. Tänk på det!

http://computersweden.idg.se/2.2683/1.174214

Begreppet ”grundforskning” kom till när man började samla in forskningsstatistik. Det betecknade forskning som finansieras för att utveckla ämnet vidare, utan att man har någon särskild tillämpning i syfte. Resultaten var i första hand av intresse för andra forskare, och kunde i bästa fall lägga grunden till vidare forskning.

Genom åratal av akademiska högtidstal har detta sedan kommit att utvecklats till en klassisk ”övertalningsdefinition” där man hävdar (1) att all forskning utan någon tillämpning i syfte producerar grundläggande resultat, och (2) att endast sådan forskning kan leverera grundläggande resultat.

Det faktum att en stor del av alla vetenskapliga artiklar aldrig citeras av någon annan än författaren själv antyder att det första påståendet inte alltid håller. Ser vi sedan till vetenskapshistorien så har många av de mest grundläggande upptäckterna inspirerats av praktiska problem: Carnot försökte effektivisera ångmaskinen när han formulerade termodynamikens lagar. Pasteur sökte en bot mot dåtidens dödliga epidemier.

Vad den svenska diskussionen om “grund-” och “tillämpad” egentligen handlar om är i vilken utsträckning andra intressen än forskarnas egen nyfikenhet ska få vara med och påverka vart pengarna går. En bättre terminologi är inomvetenskapligt respektive behovsmotiverad forskning. Det ena är inte nödvändigtvis mindre “långsiktigt” än det andra.

Liksom Lars Leijonborg anser jag att båda är viktiga. Men när man diskuterar balansen mellan dem måste ha klart för sig utgångsläget: Sverige lägger redan idag en betydligt större del av statens forskningspengar på forskning vid universitet och högskolor än andra avancerade industriländer, forskning som i första hand prioriteras av andra forskare i kollegial anda.

Sen tror jag det är farligt att motivera den inomvetenskapliga forskningen med dess praktiska nytta. Till detta återkommer jag.